torsdag, juli 27, 2006

Oförglömliga ögonblick

En långsam, akustisk version av Kom ihåg mig då, Winnerbäck och Anna Stadlings plågsamt vackra röst.
Avslutningen på en helt magisk konsert.
Ett nattsvart Sofiero, med bara ett rött ljus som silar sig genom trädkronorna.
Tonårsgrabbar som står och håller om varandra.

Jag grät.
Det var vackert så det gjorde ont.

Inga kommentarer: