Människor som skriver

"Fem, sex dagar tar det tills en morgon texten plötsligt skriver sig själv, materialet har mognat, har smält, sjuker ner i medvetandet så att naturliga övergångar med ens infinner sig, som om det är den enklaste sak i världen. Då kommer resultatet av all påläsning, allt avlyssnandet av bandet, allt det tålamod jag utsätter mig för när jag väntar ut en text. Man ska alltså inte bli rädd när kaos infinner sig, man måste lära sig att slappna av. Avslappningsövningar och radions P2-musik hjälper mig när jag inte kan sova. Till de fem, sex dagarna när jag är ensam med uppdraget att gestalta en människa jag inte får tag i hör också några fåniga praktiska förhållningssätt, som att äta litet och lätt, undvika alkohol och sova mycket." (Christina Palmgren Rosenqvist, ur boken Att skriva reportage)

"En krönika för självkritiska Martina tar två veckor på heltid för henne att skriva.
- För vissa går det jättefort, inte för mig. Jag kan hålla på att flytta ett kommatecken i en halvtimme." (Ur en intervju med Martina Haag i Amelia nr 15/06)

Det är intressant att läsa om andra människors skrivande. Vilken tid och vilket... tålamod vissa verkar ha. Fem, sex dagar med lite och lätt föda, avslappningsövningar, mycket sömn. Tidningen Vi har nog inte redaktionen med högst utbrändhetsstatistik.
Och två veckor med en krönika. På heltid. Jag hade hatat texten till slut.