Kejsarens paltor

Vi har en övning till i morgon som först verkade helt okej, men som sedan visade sig bli... svårare. Vi ska skriva första och sista kapitlet i en roman och låta dem länkas ihop på något snyggt subtilt sätt. Som läsinspiration har vi haft Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom. En fantastisk bok med ett helt enastående språk (verkligen!), men ärligt talat - jag förstår inte hur man kan tycka att det inledande och det avslutande kapitlet är "så tajta", som föreläsaren uttryckte sig. Men det är klart, har man skrivit en 30-40 sidor lång akademisk utläggning om en och en halv pocketsida - som läraren gjort - så bör man ju ha sett något...
Det svåra med övningen är att inte göra det patetiskt. "Oj, jaså hon har röda skor på sig i båda kapitlena, det måste betyda att hon är förälskad/lättfotad/modemedveten efter 300 sidor också!" Typ. Känner att det kan bli lite Kejsarens nya kläder-varning på responsen sen. Och det är jag lite allergisk mot. Nåväl. Jag har skrivit ett första kapitel. Får se om de där neonrosa gummisnoddarna dyker upp i slutet också.