Lancôme vs Nelly

När man jobbar på magasin har man ofta förmånen att få ta del av skönhetsredaktörens många pressprodukter. ”Få ta del av” innebär i det här fallet att tio kvinnor samlas kring ett stort bord och efter ett startskott utkämpar ett mindre krig där vassast armbågar och störst lyxfokusering vinner. Själv har jag alltid varit usel på båda delarna – jag gillar inte att känna mig ha-galen (dumt, jag vet) och jag har en katastrofalt dålig produktkännedom när värdet överstiger 150 kronor. Handikapp som oftast resulterar i att jag efter en ”roffa” fyllt min ICA-påse med Natusan barnolja, Indiskas Zenze-krämer och Niveas ögongel för män. Några lyxgrejer har jag dock då och då lyckats komma över, men då har beskrivningarna under Lancôme eller Clarins eller Elizabeth Arden oftast varit så komplicerade att jag inte förstått om de ska användas mot rynkor i pannan eller celluliter på låren.

Hmm. Vart skulle jag komma? Jo, just det. När jag slutade på Hennes fick jag en stor shoppingbag – fylld med fina krämer och lyxiga makeup- och hårprodukter. Min första tanke var att spara allt till vintern, då en 200-kronorsmascara med Length and Curl and Stretch and Volume kommer att guldkanta mina 8 000 från CSN och göra mig väldigt mycket lyckligare än den gör idag när solen skiner och jag fortfarande lever på mina sparade chefspengar.
Några saker har jag dock inte kunnat låta bli att… unna mig själv, till exempel en Sun Repair Mask från Kérastase (inte särskilt användbar i december), en mascara (var för lat för att gå till Åhléns) och den fuktgivande ansiktskrämen med det långa namnet från Lancôme (ingen ursäkt…).

Det roliga – och det som tröstar mig inför kommande fattigvinter – är att lyx inte alltid är lika med det bästa eller det mest ändamålsenliga. Här om dagen konstaterade Niklas till exempel att jag visserligen blivit hyfsat brun, men visst var det märkligt att jag inte direkt fått någon färg i ansiktet? Sant. Jag hade själv lagt märke till hur det lakansvita ansiktet stod i kontrast till den mer chorizofärgade bröstkorgen. Det gick någon dag - och plötsligt noterade jag att det efter de femton engelska ord som beskriver alla mirakler Lancôme-krämen ska göra med mitt ansikte, stod SPF 15. Mitt ansikte har alltså kunnat ligga och gotta sig i solen nio gånger längre än resten av kroppen – vilket har resulterat i en svensk imitation av Danebrogen! Inte särskilt lyckat. Idag tror jag mig dock har solat ikapp och Lancôme-krämen har gjort sitt… fram till vintern.
Den största överraskningen har dock Nelly bjudit på. Nelly är ett spanskt Laca Spray för 1,28 euro – en dryg tia – som jag köpte på minilivset precis här intill. Vilken hårprodukt! Precis perfekt spray – gör inte håret stelt eller konstigt, utan ger bara det där omtalade ”lyftet”, ungefär som klassikern Elnett. Jag måste köpa med mig fem flaskor hem. För en femtiolapp. Det inger hopp. Brödlös är inte lika med rådlös. Eller vad det nu hette.