Kärleksstockning

Jag har lämnat av Niklas på sjukhuset och mitt hjärta värker, svämmar över av kärlek. Tänk att det kan göra så ont att inte kunna göra allt för någon annan.

Fyra veckor. Sen är han tillbaka hel. Hans bruna ögon. Jag kommer aldrig att klara av att ha barn att värka för. Också.

Om tre dagar är han hemma hos mig.

Landskrona. Det är en skitstad. Varför måste det regna när dagen redan är så grå och alla andra sitter bakom sina adventsljusstakar och slipper lämna någon de älskar i sjukhuslukt hos gamla tanter som bara glor?

Torsdag morgon. Hans kind mot min igen. Mjuk.