Blajblaj - blä!

Jag är ingen särskilt högljudd person. Skulle inte säga att jag är blyg, jag bara gillar inte att prata i onödan. Har jag något jag vill ha sagt säger jag det, annars inte. Kvalitet framför kvantitet, allt det där. Något hårddraget.
Kanske är det därför jag är extremt allergisk mot människor som är precis tvärtom. Som brer ut sig - häller ut sig - trots att ingen bett om det. Som älskar att säga sin mening, trots att det inte är något vi inte har hört förut. Pratare för pratandet skull, tyckare enbart för själva tyckandets skull. Jag mår verkligen dåligt bland sådana människor. Känner hur det bubblar i mig av ilska och irritation. Hör de inte själv hur banala och tröttsamma de låter? Det brukar även vara samma sort som blir ännu värre när de är dricker sprit.
Och please, gör ingen överdriven tolkning av det här. Jag var bara tvungen att skriva av mig. Den här personen läser ändå inte bloggen.
Annars.
- Ja, vi har - som sagt - haft lektion idag.
- Jag har gjort en kort intervju med en kock. Ska skriva matsidan i Hennes under några nummer, och det är verkligen kul att ta upp det igen. Skrev ju matsidan i Solo när jag jobbade där och det har visat att några av mina gamla kontakter fortfarande är kvar på sina jobb. Kanske inte så konstigt egentligen, men kul att höra från dem.
- Jag har stekt sill.
- Jag har läst ut Conny Palmqvists nya Två hus vid slutet av en väg. Bra och gripande, men inte lika stark som fantastiskt sorgliga Hejdå, allihopa.
- Jag har för första gången på säkert femton år köpt ett nummer av min absoluta tonårsfavorit Starlet och det kommer säkert att bli fler gånger - superdupertjejen Jennie är ju ny redaktör där nu.
- Jag har lyssnat på Lisa Miskovsky. För tusende gången.