söndag, november 26, 2006

Jag - en bostadsknarkare

Ett nyligen uppmärksammat fenomen i magsinsvärlden är de så kallade bostadsknarkarna. De som drömmer sig bort på sajter som Hemnet - ofta utan att egentligen vara på gång att flytta. En sådan bostadsknarkare är jag. Jag trivs jättebra i vår lägenhet, jag vet att vi absolut inte har råd med något hus, men jag gillar att titta och tänka. Har dessutom slutat prata med Niklas om pärlorna jag hittar - de gånger det hänt har han genast sett uppgiven ut och börjat prata i termer av "ruckel", dyra pendlingskostnader, brist på pengar, dålig prisutveckling och "kan du verkligen tänka dig att bo sådär, mitt ute bland ingenting?". Men det är inte det mitt knarkande handlar om, att tänka nyktert och rationellt. Jag vill bara drömma. Se mig själv riva ner gamla tapeter, trycka ner små fröer i fluffig, godluktande jord, sitta och skriva med utsikt över mina klängande stockrosor. Mmm. För säkerhets skull surfar jag bara på hus som kostar under en miljon kronor (jo, de finns!). Kolla t ex på det här drömhuset (icke-bostadsknarkare göre sig ej besvär!). 895 000. Eller det här, för 850 000.
Så fint...

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår precis. Men är själv inne på rymliga 5:or mitt i stan med takterass, atriumgård, bastu och 50 kvm kök. Så jäkla realistiskt att man mår dåligt. :/

Linda Unnhem sa...

Ja, men man måste få drömma! Och rätt vad det är kanske en lottovinst ramlar ner över en. Om man hade spelat på lotto dvs.

Anonym sa...

och om man haft minsta tur i spel, men eftersom man har tur i kärlek lär det inte hända... :)/Line

Anonym sa...

jag förstår dig i det innersta här, jag är precis likadan. Jag brukar även gå runt och titta på villor, småkika in i folks vardagsrum (när ingen är där såklart) Allt från det realistiska till de helt onåbara, de där 15miljonersvillorna i sthlms skärgård till en tvåa i länsmansgården och drömmer mig bort i hur otroligt mysigt det skulle vara.. sigh..