Ars poetica

Vet ni hur jobbigt det är att skriva en dikt när man inte har något att skriva om? Typ väldigt jobbigt. En faktatext eller en påhittad berättelse kan man nästan alltid klämma ur sig, oavsett hur oinspirerad man är, men en dikt... Där måste man känna eller tycka något. Och det går ju inte att tycka något glatt eller kärleksfullt eller trevligt. Det blir bara platt eller patetiskt.
Nej, jag fick gräva riktigt djupt i hjärnan för att hitta ett minne som skulle passa ihop med antingen ett löv, en japansk lykta, ett paket Gainomax, en broschyr från Postkodslotteriet eller en valnöt (say no more).
När jag väl kom igång var det riktigt roligt. Man kunde ju använda och kombinera vilka ord som helst. Strunta i alla regler och bara tänka fritt. Sen kom jag till punkt två. Finns det verkligen inget bättre ord för "hoppas"? Kan "tomma ord" vara en metafor för "hals"? Gah! Man kan ju vända och vrida hur mycket som helst. Ska bli väldigt roligt att höra folks tolkningar sen.