Under flera år skrev jag musikrecensioner i hennes. Det är ett utmärkt bevis på att man kan skriva om allt bara man kan skriva (hängde ni med?). Jag gillar visserligen musik. Jättemycket. Men jag pallar liksom inte hänga med aktivt. I synnerhet inte nu när jag inte behöver. Men! Därför är jag tacksam för att det finns folk som gör det. Typ Jennie. Och Madelene som jag just addat bland mina Bra bloggar. Madelene är för övrigt den första journalist jag ljugit för (hävdade att mitt nyårslöfte om att springa ett halvmaraton fått "stå tillbaka" eftersom jag haft så många andra roliga projekt att pyssla med. yeah, right.) Hon skriver nu recensionerna i Hennes. Och vad var det nu jag ville med det här inlägget egentligen? Jo, just det, berätta att jag blivit kär i Feist och Shout out louds. Och tacka för att det finns folk som tipsar mig om sånt nuförtiden. Typ. Tack.