Idag är det Kent-väder. Isola. Vapen & Ammunition. Du & jag döden. Minns hur förvånad jag blev när Niklas, bara sådär, sa att Kent förmodligen inte ens fanns med på hans Topp 10-lista över världens bästa band. Sorry, men har inte alla Kent på sin tio-i-topp? Vad bäddade man annars in sina 20-nånting-vart-ska-jag-ta-vägen-tankar i? Fast det är klart, han är ju civilingenjör. Och skruvade sönder sin första fjärrkontroll när han var två år gammal. Vägen utstakad redan innan han kunde gå. Tio-i-topp-listan är annars intressant att fundera över. Kent, Antony and the Johnsons, David & the Citizens, Placebo och Winnerbäck är så klart självskrivna - men hur gör man till exempel med U2? Som jag älskade i tonåren, som jag fortfarande älskar, men som jag inte har i mitt i-tunesbibliotek? Gillar jag dem verkligen fortfarande och i så fall varför lyssnar jag inte på dem? Ja, varför gör jag inte det...? Ska nog ta och rota fram de gamla skivorna. Allt är roligare än att skriva klart en artikel.
2 kommentarer:
Den där "pärlor" med Kent är rätt bra... Vill minnas att man hörde den på radion om natten på väg hem från Linköping förr i tiden... Otippat? Nja, lite kanske! Var rädda om er, kram stora-lillebror!
Kent kommer med någonstans på mitten av min 20-i-topp-lista, helt klart. Kent-väder är något som självklart existerar i min värld också. Fast det verkar som om jag har liknande förhållande till Kent som du till U2 - älskade dem i tonåren, lyssnar på just de skivorna (dvs. de tre första) och inte på något av det nya. Kan du rekommendera Du & jag döden?
Skicka en kommentar