Massa en masse

Idag är det fettisdagen.
Jag hade inga hål hos tandläkaren.
Daniel W verkar vara en fin kille - oavsett vad man tycker om monarkin.
Det finns med andra ord flera skäl att festa till det lite med - vad jag trodde fram till för ett par minuter sedan - en semla.
Hemgjord och god, med bullar jag bakade för någon vecka sedan, och med mandelmassa jag köpte vid samma tillfälle.

Men så plötsligt. Ett smolk i festbägaren.
En slarvigt utkastad fras från andra soffhörnet:

- Tror du att det finns något kvar av den mandelmassan?

Nu undrar ni förstås: Vem var det som frågade?
Var det:
1. En man som på allvar tror att hans fru glömt hur mycket mandelmassa hon använde till de två första - och enda - semlorna
Eller:
X. En man som plötsligt känner sig osäker på förekomsten av eventuella snattare i hemmet
Eller:
2. En man som uppenbarligen tycker att en korv mandelmassa är ett lämpligt snacks

Ja, jag vet ej.
Det enda jag vet är denne man nu får gå till Mästerlivs och köpa en ny korv.