Jag är en vanemänniska, åtminstone när det handlar om musik. Därför lyssnar jag nästan uteslutande på låtar ur "senast tillagda"-avdelningen i mitt itunesbibliotek. Och eftersom det är nytt är det ju oftast väldigt trevligt. Men - förutom Ane Brun, Amy Winehouse, El Perro Del Mar, King Creosote, Hercules and Love Affair och soundtracket till Juno har jag den senaste veckan även fått förmånen att njuta av Reine Brynolfsson och introt till Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" cirka tusen gånger, bara för att jag varit för lat för att plocka bort ljudboken.
Prolog. Fredag första november. Det hade blivit en årligen återkommande händelse. Mottagaren av blomman fyllde nu åttiotvå år.
Ja, jag har förstått det nu! Tyst! Tyst!
2 kommentarer:
Men den är bra! Jag lyssnade klart på Män som hatar kvinnor i helgen!
Men vad jag inte förstår är vad man ska göra under tiden man lyssnar på en ljudbok? Man kan ju inte göra något som får en att tappa koncentrationen, och ligger man på soffan kan man ju lika gärna läsa boken (på fem timmar istället för nitton). Bilen är det enda logiska stället jag kan komma på, men om man som jag kör i snitt trettio minuter i månaden skulle det ta drygt tre år för mig att ta mig igenom Män som hatar kvinnor.
Skicka en kommentar