Jag snubblar över senaste Absolute Music-skivan på någon sajt. Nummer 56 i ordningen. Utkommen lagom till jul. Kollar igenom vilka artister som är de mest kommersiellt gångbara nuförtiden och stannar upp vid... Sandelin & Ekman.
Ja, helt rätt. Sandelin & Ekman som i Christer Sandelin och Tommy Ekman. Killarna från Style och 80-talet. Men det är inte nog med det - gissa vilken låt de gör comeback med?
"Tänd ett ljus".
Ja, Triads "Tänd ett ljus".
Jag skulle vilja vara med på det spånarmötet:

- Fan, Tommy, skulle det inte vara jävligt gött att göra något igen? Du och jag. Som förr, liksom...
- Jo, men har inte vårt tåg gått på något sätt?
- Nej, fan! Håller Gessle, håller vi!
- Men jag känner mig inte så inspirerad... Och vem är intresserad av vad en 45-åring surrar om? Det finns bara plats för en LeMarc i det här landet.
- Men jag tänker inte så... Jag tänker cash... Jag tänker... jul! Vi ska fan göra en riktigt jävla bra jullåt! Singel, show, hela paketet!

Sju timmar senare:

- Nä, det här går inte.
- Nä.
- Men du... Om vi hottar upp en låt som redan finns? Lägger lite discobeats, drar in en kör från Idol, testar med lite synth?
- Kan ju testa...
- Har du Abosolute Christmas hemma?

Fem timmar senare:

- Den är ju egentligen inte så jävla dum som den är... Originalversionen alltså.
- Nä...
- Och det är ju den versionen som sålt bra...
- Dumt att ändra egentligen. Klassiskt säljer.
- Och om vi kör den där showen kan vi ju plocka in Triad som gäster.
- Klockis.
- Klockis.

Så nu finns den där, på Absolute Music-skivan. Och det låter exakt som Triad.
Kan inte bara vara jag som undrar varför.