Timo, ranunkel & petig redigering

Det är något mycket märkligt med att vara på konserter med personer man intervjuat. Igår var jag och Niklas på Timo Räisinens turnépremiär på KB och det kändes bisarrt att vi pratat och skämtat en halvtimme i telefon - och att han sen var där, rockig och cool på scen framför en massa fans. Han var ju så... vanlig. Det är konstigt med stjärnstatus, egentligen gör de ju bara ett jobb. Undrar hur de känner själva? Fast, "bara ett jobb"... Jag är imponerad över att man överhuvudtaget kan tänka ut en låt. Texter skulle jag säkert kunna få till, men hur kommer man egenligen på en melodi? Hmm. Timo har många bra låtar. Är glad att vi såg honom.
Var på veckans tjejmiddag hos Celia före konserten, så det var bara att gå över gatan till KB. Klyftpotatisen, biffarna och chiliskrafset var gott, Lollo hade färgat håret brunt och Inki och Fredrik har gjort slut. Annars inte så mycket nytt. Men trevligt. Och trist med Inki och Fredik. Inte heller så kul att hon flyttar till Norge den första juni för ett jobb på Statoil. Gav Celia fina blommor som jag aldrig sett tidigare. Kanske hette de ranunkel. Rosa och vita. Fast det fanns många andra färger.
Idag har varit en soft och snackig fredag på jobbet. Fixade med lite av varje, har svårt att komma igång med de fasta sidorna till nummer sju. Har istället ägnat dagarna sedan lämning åt petredigering, hårt feedbackande till dåliga frilansare och sortering bland mail och gamla cd-skivor. Vid tre fikade vi hejdå för en liten praktikant på 14 år. Världens coolaste tjej! Grymt frispråkig och framåt för att vara så ung. Tillsammans med Mårten, som är vår 28-åriga, första manliga praktikant, får man nog säga att de toppar listan över upplivande och roliga tillskott på redaktionen. Inga grå möss som sitter och suger på texter och tankar i sina hörnor och i all evighet, inte.
Efter jobbet shoppade jag linsvätska, strumpor och salta pinnar och nu sitter vi och laddar för tre lediga dagar. Härligt.