Om man är 1,50 lång, ungefär lika bred som hög och bär både digitalkameran och sitt försmädliga leende med stolthet, vad tror ni då är syftet med följande påpekanden:
Den franska, engelsktalande guiden: - And he died in julii...
Den engelske, engelsktalande besserwissern: - July, yes...
Den franska, engelsktalande guiden: - On the top you can see a small baby-Bacchyyys.
Den engelske, engelsktalande besserwissern: - Oh, Bacchuuuuuhhhhs!
Den franska, engelsktalande guiden: - And the "cloche" in this church...
Den engelske, engelsktalande besserwissern - innan den franska engelsktalande guiden hunnit prata färdigt: - The bell?
Är det att:
A) Reta gallfeber på resten av gruppen?
B) Visa att han inte sovit sig genom sin egen hemspråksundervisning?
C) Inte kunna koppla av från sitt mellanchefsjobb som han förvärvat sig till efter att ha jobbat sig upp genom organisationen - där han lagt sig vinn om att "alltid tillrättavisa och delegera på ett trevligt och kamratligt sätt"?
Jag vet inte. Men i slutet av sightseeingturen - när vi lekte leken "Vem i gruppen hade du valt att spendera resten av eftermiddagen med?" - valde både jag och Niklas tyskarna som för en gångs skull inte sagt ett ljud.