Att använda namn

Försäljare som upprepar mitt namn gång på gång kan reta ihjäl mig. Jag vill inte vara hej och du och kompis med någon som bara har ett kommersiellt intresse i att vara trevlig mot mig.
Kändisar är däremot annorlunda. Intervjuade nyss Helena Paparizou som lyfte luren med ett ”Hej Linda!” och sedan använde mitt namn flera gånger under vårt samtal. Så fint speciell jag kände mig – trots att hon bara är oerhört pr-smart och har insett (till skillnad från många andra sångare, författare och skådisar) att ett trevlig sätt – oftast - är lika med trevlig publicitet. Egentligen är det ju ingen skillnad på Farbror Försäkring och Miss Kändis – båda har något de vill sälja – men jag blir hellre låtsaskompis med Laleh än med Lars på Länsförsäkringar.

Farbror Försäkring

Igår ringde en man från Folksam. Först efter ett par frågor förstod jag att han ringde för att jag kryssat i att jag ville att Folksam skulle få ta del av min adressändring. På hans första fråga kunde jag omedelbart svara ja (”Du har alltså flyttat?”) sedan blev det svårare. Mycket svårare. Jag visste faktiskt inte ens vad det var för försäkring jag hade hos Folksam (olycksfall, tydligen, genom facket). Ännu snårigare blev det när han undrade hur mycket vi betalar i hemförsäkring och vilket bolag vi anlitar. Försökte febrilt visualisera räkningarna därifrån och blev nästan lycklig när jag kom på att det är Länsförsäkringar. Någon summa – och om vi betalar års-, halvårs- eller kvartalsvis – kunde jag dock inte erinra mig.
Kunde riktigt höra hur Farbror Försäkring gottade sig i andra änden av telefonluren. Förmodligen kände han hur hans lättförtjänta bonuspengar rasslade in i takt med att han knappade in fakta i sin dator. I sådana här sammanhang är jag nämligen väldigt lättövertalad.
Det som förmodligen gjorde hans eftermiddag var när jag berättade att jag dessutom är på gång att starta ett företag. Så glad han blev. Det kunde de verkligen hjälpa mig med. Linda. (Har försäljare lärt sig det på någon kurs? Att hela tiden upprepa ens namn?)
Utan att jag riktigt vet hur det gick till har jag nu gått med på ett möte med någon från Folksam. Riktigt mysigt ska vi ha det. Titta över alla våra försäkringar. Från fritid och företag till hem och bil. Jag kan nästan inte vänta.

Från blått till grått

Det som började med solglasögon och shorts (och steps!) har nu förvandlats till te och filt. Varför bor jag inte vid Medelhavet?

Ljusbruna kanter

Om jag hade varit man hade jag tyckt att steps (en slags nylonsulor att trä över fötter i sommarskor) var något av det mest osexiga som fanns.

Önskelista

Ikväll blir det brudar-utan-barn hemma hos Lollo i Lund. Ska bli trevligt att göra något icke flyttrelaterat.
Andra saker jag längtar efter just nu:
- Ha fest och dricka drinkar.
- Göra fint på altanen.
- Fastna i en bok. Utan att somna efter några sidor.
- Sola i en park.
- Gå snabbt vid havet (skånska för powerwalk).
- Åka till Köpenhamn och softa på en uteservering.
- Vinna på en lott och kunna köpa allt vi vill ha till lägenheten.
- Baka bröd och lyssna klart på ljudboken.

Kvack

Tyvärr funkar internet också bara från en viss plats på soffbordet och eftersom dataskärmen bara har bild i lätt framlutat läge sitter jag numera hopkrupen som en groda när jag skriver. Dock en glad groda.

Beroende

Ungefär var 25:e gång jag försöker "fuska" mig ut på internet funkar det. Därav få blogginlägg. Dessutom kan man inte vara säker på att man hinner skriva klart och posta innan uppkopplingen bryts. Huvudvärk, trötthet, irritation, rastlöshet.... Kan det vara tecken på internetabstinens?

Vitt, vitt, vitt

Nu är allt färdigmålat.
Tack Berit och Bertil. För hjälpen. Och pajerna.

Men on the move

Vilka flyttegenskaper kvinnor verkligen vill ha hos en man (nej, inte förmågan att adressändra eller boka en flyttfirma).
– Muskelkraft
Gymmuskler i all ära, men häftigast är den kraft som tycks finnas dold i män som inte tränar alls (nej tyvärr, Ringsjön runt för fem år sedan räknas inte). Tajta T-shirts och tunga kartonger, det är något med det. Definitivt.
– Packningssinne
Hur får man två soffor, fem bord, fjorton stolar, 25 tidningspåsar, 50 kartonger och diverse krukor, hyllor och lampor att komma överens på ett åtta kvadratmeter stort släp? Utan att bli sinnesjuk? Den manliga stuvningsförmågan imponerar inte bara vid flytt utan vid varje storhandling (i kassan, i bilen), Ikea-shopping och bilsemester.
– Magiska fingrar
Jag ser en påse med skruvar, sladdar, små kåpor och järn. Jag ser en lampskärm, en glödlampa och hur det ska sitta i taket. Där någonstans – kortslutning i min hjärna. Men plötsligt är lampan på plats och jag blir alldeles varm i hjärtat. På bara några minuter. Min man. Det samma gäller droppande kranar, hackande cykelväxlar och strulande nätverk. Det är som magi.
– Språkkännedom
Jag har skrivit om det tidigare – orden och begreppen jag inte förstår eller ens känner till. Frustrerande, så klart, men det är ändå något hett över män som slänger sig med hylsnycklar, doslock och betongborrar. Hantverkarryktet är inte helt taget ur det blå.
– Bauhaus-ego
Han vet vad han ska ha när han åker dit, han hittar när han är där och – framförallt – han vet vad han ska göra med det när han kommer hem.
– Inredningsintresse
Visst är det kul att bestämma, men en ”gör som du vill, älskling, det blir nog bra” – nej, tack.
– Kastkänsla
Nej, det finns inget charmigt över den gamla sydda skopåsen från mellanstadiet, knopsamlingen från scouterna eller de udda champagneglasen från studenten. En riktig man röjer och känner inte till ordet nostalgi.
– Snyggt och städat-genen
Det får gärna vara kaos, fullt av kartonger och till och med dammigt och smutsigt. Men bara i ett rum i taget. Helst bakom en stängd dörr. Vi har flyttat, ja, men vi ska kunna leva också.

Mmm, ibland är det härligt att fabulera fritt. Utan att tänka på könsdebatten.
Niklas? Får full poäng, så klart (trots att han i detta nu brottats med ett fönster, som inte går att stänga, i cirka tio minuter).

Fem flyttfrågor

1. Gardiner. Vara eller icke vara? Det sägs att man behåller den klädstil man hade första gången man blev bekräftad - själv klamrar jag mig vid det gardinmode som rådde när jag flyttade hemifrån. Det vill säga inga gardiner alls. Nu tio år senare har jag ingen aning om vad som är inne - och ännu viktigare - vad jag själv gillar. Slutade med en rullgardin i väntan på mysteriets upplösning (fem nya inredningstidningar på soffbordet).
2. Är överkast något bara äldre människor har eller är exponerandet av lakan också en rest från mina tonår? Kan man verkligen inte ha roligare för 1 500 kronor?
3. Är det bäst att sälja prylar på Blocket i "mysig hemmiljö", det vill säga när allt är färdigfixat (Niklas teori), eller spelar det ingen roll att lägenheten ser ut som ett stöldgodslager/fullt förrådsutrymme när folk kommer och tittar (min mer otåliga teori)?
4. Varför är det fortfarande så mycket möbler man behöver vid 28 års ålder?
5. Hur kan 1 800 kr på Ikea bara resultera i osynliga måsten (undantaget världens sötaste lilla ljuskrona till gästtoaletten)?

Mätt på.... moussaka

Uhhh...
Just nu känns det som att jag aldrig skulle kunna se åt en moussaka igen.
Om man kunnat montera in en concierge i halsen hade jag stått först i kön.
- Vem är du? Portion nummer två? Nej, dig kan jag inte släppa in, tyvärr. Vi har fullt. Knökfullt, faktiskt. Men kom gärna igen i morgon!
Nu får vi tyvärr se hur det blir med det... Storkokens förbannelse vilar över ett hem i kartongkaos. Gissa hur mycket jag orkar packa upp nu, post portion två...

Miss Moussaka

Har blivit besatt av Weight Watchers moussaka. Kan bli helt lycklig när jag tänker på att jag har den i jobbkylen inför lunchen. Tyvärr blir det lite dyrt. I synnerhet om man latköper den på Statoil två av tre stressiga morgnar. Idag har jag därför gjort mitt första storkok på Grynbodgatan. Ska bli spännade att se om om min King Size-variant kan mäta sig med den djupfrysta förlagan (duh!).
Liksom min Allra Bästa Vän och mammalediga Hennes-kollega Celia har jag en förmåga att snöa in på olika lunchkoncept. Medan hon är en jordnöts- och messmörstjej är jag mer en keso/kalkon-typ (kan det ha något med icke förmågan/förmågan att absorbera fett att göra?). I år har det sett ut ungefär så här:
Januari - mars: Yoghurt eller lättfil, bran müsli och banan.
April - maj: Knäckebröd, keso, groddar, tomat alt. grova bullar med keso och banan.
Juni - : Weight watchers moussaka. Inte helt omöjligt att det håller i sig de drygt 20 luncher jag har kvar tills jag slutar.
Om någon undrar om jag...
1) är dum i huvudet
2) lider av total fantasibrist
3) tänker på vikten (fin omskrivning för bantning)
4) är för snål för att lägga 65 kr/dag på lunch
5) har för långt till ICA Maxi (åtminstone mentalt)
6) är dålig på att göra storkok
... är svaret ja i samtliga fall utom nummer ett.
Dum i huvudet är jag nämligen inte. Då hade jag inte kunnat sno ihop en sådan delikat moussaka som jag nu smaskat i mig mellan raderna.
Tur att all mat är godast kall.